linnhademalm

Just nu sitter jag och tänker hur mycket jag saknar ridningen, vill börja rida. Vill ha den där speciella känslan som man har när man sitter på hästryggen. Saknar den enormt mycket. Jag skulle vilja ha en ögonsten som man åker till varje dag och bara får pyssla om! Saknar tävlingarna man var på, även den känslan man fick inne på tävlingsbanan. Allt bara försvann och man red för att vinna. Varför ska det vara så dyrt? Kan jag inte bara vara oberoende av pengar så att jag kan köpa hästen som jag ALLTID velat ha!
Men det är väl just det också, tiden som man måste ha. Men känns som om när man väl sitter där med hästen så löser sig allt och jag vet att jag har familj och kompisar som ställer upp och hjälper en. (om det skulle behövas) Nu blir jag bara mer galen på tanken när jag sitter och skriver detta, men alla ni som red när vi var små vet, visst hade vi roligt? Var i stallet varenda dag imprincip, hade tävlingar nästan varje helg. Upp tidigt på morgonen och kom hem sent på kvällen. Låter kanske inte så kul för er som inte riktigt fattar vad jag är ute efter, men vi hade den där gemenskapen som man har när man delar ett intresse. Alla ställde upp för alla och hjälpte alla, fast det nästan alltid är en individuell tävling så stöttade man varandra till 100%. (Fast jag vet att man ville vinna mest av alla)! Gick de dåligt så bet man bara tag i det sura äpplet och försökte satsa på nästan tävling man red. Tiden gick så fort, åren man hade! Fattar inte hur det kan kännas så. Jag började rida när jag var 3 år, då kunde jag knappt gå! Och red sen under hela min uppväxt. Kan bara tacka mamma att det var hon som drog med mig till stallet. Om det inte vore för henne så skulle jag nog ha missat hela känslan som jag verkligen har i mig.
Jag har i hela mitt liv ridit på ridskola och det ångrar jag inte alls, men det är nog tack vare att vi fick hyra ridskolehästarna och åka på olika tävlingar. Om jag hade ridit på en "vanlig" ridskola tror jag att jag inte sulle fatta hur kul det är med ridningen! Tävlingarna gjorde nog att jag ändå stannade kvar så länge som jag gjorde! Man kan säga att jag slutade rida när jag inte fick tävla ponny längre och det kanske jag inte skulle ha gjort om jag visste vad jag skulle sakna! Men gjort är gjort och det är ju aldrig försent att börja igen? Bara att börja spara pengar och hoppas att en dag ha råd att köpa en häst och dess tillbehör! :)

Nu måste jag kila, ska möta upp Sanna på Maxi. Ska inhandla lite mat till kvällen och sen blir det att glo film och prata en massa :)